KINO - Valkyrian

Valkyrian (Die Walküre)
av Richard Wagner

Del 2 av Nibelungens ring (Der Ring des Nibelungen)

I rollerna: Deborah Voigt, Eva-Maria Westbroek, Stephanie Blythe, Jonas Kaufmann, Bryn Terfel, Hans-Peter König
Dirigent: James Levine
Produktion: Robert Lepage
Scenografi: Carl Fillion
Kostym: François St-Aubin
Ljusdesign: Étienne Boucher
Interaktiva projektioner: Holger Förterer
Video image artist: Boris Firquet

En stjärnspäckad ensemble framför denna andra del av Robert Lepages spektakulära nya uppsättning av Wagners Ringen-trilogi, med James Levine som dirigent. Bryn Terfel är Wotan, gudarnas herre. Deborah Voigt lägger rollen som Brünnhilde till sin långa repertoar av Wagner-roller på Met. Jonas Kaufmann och Eva-Maria Westbroek gör rollerna som tvillingarna Siegmund och Sieglinde, och Stephanie Blythe är Fricka.

Detta har hänt före Valkyrian
I floden Rhens djup vaktas guldet av rhendöttrarna. De som smider en ring av guldet blir världens härskare. Men det kan endast den göra som för evigt förbannar kärleken. Nibelungen Alberich söker kärleken hos rhendöttrarna. När de avvisar honom fastnar hans blick på guldet. Han uttalar förbannelsen, stjäl guldet, smider ringen och blir därmed ett hot mot gudarna. Med den listige eldsguden Loges hjälp stjäl Wotan i sin tur ringen från Alberich. Men Erda, den allvetande urmodern, råder Wotan att lämna ifrån sig ringen eftersom den bär på en förbannelse. Wotan ger ringen till jättarna Fasolt och Fafner som betalning för att de har byggt Valhall. Därmed köper han också tillbaka den eviga ungdomens gudinna Freia som jättarna krävt som lön. Ringens förbannelse verkar omedelbart då Faner dödar Fasolt för att få äga den. Wotan oroas över det som sker och beslutar sig för att stiga ner till jorden som en vandrare. Han måste själv finna den hjälte som kan återvinna ringen och rädda gudarna från undergång.

Akt 1
Hundings hus
Sårad i en strid söker Siegmund skydd undan ett våldsamt oväder i Hundings hus, som är byggt vid en väldig ask. Sieglinde, Hundings maka, är ensam hemma och ger honom att dricka. Han vill dra vidare omedelbart men hon håller honom kvar, djupt berörd av mötet. Han säger att han bär olycka med sig, hon svarar att ingen kan göra hennes hem mer olyckligt än det är. Hunding kommer hem och blir misstänksam då han blir varse den påfallande likheten mellan Sieglinde och Siegmund. Han bjuder ändå främlingen välkommen och ber honom berätta vad som fört honom dit. Siegmund säger att han i sin barndom en gång i sällskap med sin far kommit hem från en jakt och funnit modern dräpt och tvillingsystern bortrövad. Senare försvann hans far gåtfullt. Nu har han själv förlorat vapnen i en strid, där han försökte försvara en flicka, som skulle giftas bort mot sin vilja. Hunding förstår att gästen är den fiende som han själv just jagat. I gästfrihetens namn erbjuder han Siegmund en natts uppskov, men följande morgon ska de slåss på liv och död.

Sieglinde har lagt sömnmedel i Hundings nattdryck medan Siegmund anropar sin försvunne far och tror sig se ett svärdsfäste glimma i mörkret. När Sieglinde kommer tillbaka berättar hon för Siegmund om svärdet, som stuckits i asken av en okänd, enögd gäst under hennes påtvingade bröllopsfest. Endast den starkaste hjälten kan dra ut det; många har försökt, men misslyckats. Siegmund och Sieglinde grips av häftig kärlek och Siegmund berättar att hans far hette Välse. Vi förstår att han talar om Wotan i en jordisk förklädnad. Sieglinde begriper att hon har sin tvillingbror framför sig och att svärdet är hans. Siegmund åkallar det som Nothung, "hjälp i nöd", drar det ur stammen och flyr med Sieglinde.

Akt II
Wotans läger
Wotan ber Brünnhilde, hans dotter med urmodern Erda, att skydda Siegmund i striden mot Hunding. Valkyrian lovar entusiastiskt att göra så. Fricka, Wotans hustru och äktenskapets beskyddarinna, söker upp sin make för att få honom att ändra sitt beslut. Hon är kränkt av Wotans många svek. Han har inte med bara med olika ”höga och låga" varelser avlat valkyriorna. Med en jordisk kvinna har han uppfostrat Sieglinde och Siegmund och nu vill han välsigna deras incestuösa kärlek. Till försvar säger Wotan att Siegmund är den han utsett att återerövra guldet åt gudarna. Fricka hånar hans svaghet - han bryter sina egna fördrag när han släpar äktenskapet i smutsen och låter blodskam bli ostraffad. Siegmund är ju inte heller någon "fri hjälte" eftersom Wotan styr honom. Till sist ger Wotan vika. När Fricka gett sig av, berättar han ringens historia för Brünnhilde. Han har i strävan efter världsherravälde brutit mot sina egna lagar. Han delger henne sin fruktan för den världsundergång, som han nu säger sig längta efter, och välsignar istället för Siegmund den son, som hans urfiende Alberich lär ha avlat "utan kärlek". Innan Wotan stormar iväg befaller han Brünnhilde att ge segern åt Hunding.

Sieglinde och Siegmund är på flykt undan Hunding och hans män. Utmattad faller Sieglinde i djup sömn. Brünnhilde förkunnar Siegmund hans förestående död och hans snara färd till Valhall. Siegmund säger att han hellre dödar både sig själv och Sieglinde än följer Brünnhilde dit. Brünnhilde grips av djupt medlidande och bestämmer sig för att skydda honom mot Wotans vilja. Men i striden mot Hunding ingriper Wotan och slår Nothung i spillror. Siegmund faller, Brünnhilde samlar ihop bitarna av svärdet och flyr med Sieglinde. Full av förakt visar Wotan bort Hunding som dör. Wotan tar rasande upp förföljandet av sin olydiga dotter.

Akt III
Valkyrieklippan
De åtta valkyriorna samlar sina fallna hjältar för att dra mot Valhall. Brünnhilde söker skydd hos sina systrar. Sieglinde vill dö eftersom hon förlorat Siegmund. Brünnhilde säger henne att hon bär broderns barn i sitt sköte, en som skall heta Siegfried, och Sieglinde återfår livsviljan. Valkyriorna råder henne att söka sig till den fjärran skog i öster, där jätten Fafner i en drakes skepnad vaktar sitt guld. Hon får med sig det trasiga svärdet som hon en gång skall ge sin son, Siegfried, och flyr bort.

Nu närmar sig den rasande Wotan. Valkyriorna försöker skydda sin syster men Brünnhilde träder orädd fram. Wotan straffar henne genom att ta ifrån henne alla gudomliga krafter och försvarslös prisge henne åt den förste man som finner henne. Brünnhilde försvarar sig med att hon bara lytt Wotans innersta vilja. Han blidkas och straffet mildras. Valkyrieklippan ska omges av flammande eld som endast den friaste hjälte som aldrig lärt känna fruktan kan tränga igenom. Wotan löser Brünnhilde från gudomen och försänker henne i sömn. Till sist kallar han på Loge, som tänder elden kring valkyrieklippan.

Visa större karta